Kan verkligen en katt befinna sig i ett tillstånd där den är död och levande samtidigt? – Ja, i princip, sa Niels Bohr. – Nej, sa Albert Einstein.
Tänk er att man låser in en levande katt i en låda så att den inte längre syns. Tänk er vidare att denna låda är försedd med en apparat innehållande en – och endast en – radioaktiv atom av ett ämne med halveringstiden en timme (eller någon annan hanterbar tidsrymd). Tänk er sedan att om – men endast om – denna atom sönderfaller utlöses en manick som med en hammare slår sönder en flaska med gift vilket gör att katten dör.
Antag nu att vi låser in katten i lådan och väntar en timme (en halveringstid). Är katten nu vid liv eller inte? (Nej, aja baja, inte öppna och glutta!)
Hade katten varit en kvantpartikel hade svaret blivit ”bådadera”. Ända tills vi öppnar dörren till lådan och tittar efter. Då är katten död eller levande.
Vad är nu syftet med detta bisarra tankeexperiment signerat den österrikiska fysikern Erwin Schrödinger? Jo, att visa det absurda i att en kvantpartikel faktiskt kan befinna sig i två tillstånd samtidigt. Ända tills vi tittar efter. Först då bestämmer sig partikeln för vilket av tillstånden den ska anta.
Nanquan Puyuan (Chinese: 南泉普願; Japanese: Nansen Fugan) (c. 749 – c. 835) was a Chán (Zen) Buddhist master in China during the Tang Dynasty.
A well-known koan is case #14 of the Gateless Gate, ”Nansen kills the cat”: Once the monks of the eastern and western Zen halls were quarrelling about a cat. Nansen held up the cat and said, ”You monks! If one of you can say a word, I will spare the cat. If you can’t say anything, I will put it to the sword.” No one could answer, so Nansen finally slew it. In the evening, when Joshu returned, Nansen told him what had happened. Joshu, thereupon, took off his sandals, put them on his head and walked off. Nansen said, ”If you had been there, I could have spared the cat.”
Lindholmens Konstskola 