Above a calm and sleeping sea
With strong arms we swam out to the island
Not anyone knows we were that close

Egretta garzetta x2
Somateria spectabilis x2

Only sea birds can make such a sound
That waves will carry around
For thousands and thousands of nautical miles
We heard their beak talk all through the night

Egretta garzetta x2
Somateria spectabilis x2
Egretta garzetta x2
Somateria mollissima”

”… ser jag en vattenflaska på mitt skrivbord. Den framträder mot bakgrund av skrivbordet, vars andra föremål är diffust närvarande när jag betraktar vattenflaskan. Men bakgrunden visar sig aldrig oförtäckt. För om jag koncentrerar mig på vattenflaskans bakgrund (skrivbordet), finns det plötsligt en annan bakgrund – till exempel mitt arbetsrum – som skyms av den nya förgrunden.

… Det ligger därför ett visst djupsinne i de gamla romarnas införande av ordet ”existens”, som ju betyder ”träda fram”. Allt som existerar framträder mot en bakgrund som själv aldrig kan framträda, utan i bästa fall förvandlas till en ny förgrund när man vänder uppmärksamheten mot den.

… I sina teoretiska texter, särskilt i Suprematismen – den föremålslösa världen, är Malevitj tydlig med att vi måste ta ett steg till. Vi kan inte nöja oss med växelspelet mellan förgrund och bakgrund. Nästa steg är att inse att den värld vi rör oss i när vi betraktar konstverket, alltså den svarta kvadraten på vit botten, (en av Kazimir Malevitj vid det här laget legendariska målningar har författaren i åtanken här /red.anm.), är den bakgrund som konstverket självt framträder mot.

… Detta är en värld som vi blundar för när vi betraktar konstverket. På så sätt är det faktiskt inte konstverket som blir föremålslöst, som man kunde tro när man talar om ”abstrakt konst”, utan den värld vi som konstbetraktare befinner oss i. … Detta tömmande av världen betraktar Malevitj som en viktig effekt av sitt måleri … att det skenbart föremålslösa verket är ett verk om föremålsligheten som sådan, den som ställer sig mellan oss och världen.

”Allt detta händer eftersom världen är obekant för människan. Om människan förstod sig  på världen skulle inget av detta finnas, och människan skulle inte behöva bilda sig någon föreställning om världen. Vi bemödar oss hela tiden om att bestämma det obekanta och forma varje framträdande till ett begripligt ”något”, medan den sanna meningen ligger i motsatsen: allt ”intet” har upprest sig mot allt ”något”. Det som var ett ”intet” blir till ”allt”, och allt ”något” har förvandlats till ”intet” och förblir ”intet”. ” – Kazimir Malevitj, Suprematismus – Die gegenstandslose Welt, Köln 1962″

– ur boken ”Varför världen inte finns” av Markus Gabriel, Norstedts 2015

översättning: Jim Jakobsson

… är sannolikt ett lika objektivt faktum som något faktum inom naturvetenskapen, och denna anda framhäver vissa drag hos världen som själva är oberoende av tiden och i den meningen kan sägas vara eviga. Konstnären försöker i sitt verk göra dessa drag begripliga, vilket leder honom till de stilformer som han arbetar med.   …  Vetenskap och konst utvecklar under århundradens gång ett mänskligt språk i vilket vi kan tala om verklighetens mer avlägsna områden, och de sammanhängande begreppssystemen är på sätt och vis bara olika ord eller ordgrupper i detta språk, precis som de olika konststilarna.” – Werner Heisenberg, Physik und Philosophie, Stuttgart 2007

– i boken ”Varför världen inte finns” av Markus Gabriel, Norstedt 2015

översättning: Jim Jakobsson

– Om vi nu skulle någon gång få för oss att införa skoluniform i våra ateljéer, färgen borde definitivt ligga åt det varma röd-oranga hållet… – Håller ni inte med, att det skulle, på ett nästan osökt sätt(…), kännas rätt så naturligt?

… med konsten kan vi frigöra oss från antagandet att det finns en fastlagd världsordning där vi bara är passiva åskådare.  …  Det normala är att meningen låter föremål framträda,  vilka sedan liksom ställer sig framför meningen och döljer den. Det gäller bokstavligen om synintrycket. De föremål vi ser träder fram för synsinnet och döljer att de ses. Vi ser ju föremål, inte att vi ser dem. Men i de plastiska konsterna synliggörs just våra synvanor, vårt sätt att se föremålen. Motsvarande gäller även för musiken, som lär oss att lyssna uppmärksamt och riktar sig till strukturen i själva vårt hörande. Vi hör inte som i vardagslivet bara ljud, utan erfar samtidigt något om hörandet. På liknande sätt förhåller det sig med måleriet eller filmen  …  Konsten frigör de föremål som den behandlar genom att försätta oss i olika inställningar till dem, inom ramen för ett särskilt meningsfält, skapat just för detta syfte. Konsten rycker ut föremålen ur de meningsfält där de normalt framträder för oss, och där vi förblir omedvetna om hur de framträder.”

”Varför världen inte finns” av Markus Gabriel

Norstedts, 2015, översättning Jim Jakobsson

”Människan vet inte vem hon är. Hon börjar med sökandet. Att vara människa betyder att söka svar på frågan vad människan är. Heidegger formulerade det hela särskilt tillspetsat: ”Självvaron är en fynd som ligger redan i sökandet” För att vi ska kunna söka oss själva måste vi ha förlorat oss själva. Det måste finnas ett avstånd inbyggt i vårt väsen, ett avstånd som vi själva ytterst är.”

Markus Gabriel: ”Varför världen inte finns”, Norstedts, 2015, övers.: Jim Jakobsson