… är sannolikt ett lika objektivt faktum som något faktum inom naturvetenskapen, och denna anda framhäver vissa drag hos världen som själva är oberoende av tiden och i den meningen kan sägas vara eviga. Konstnären försöker i sitt verk göra dessa drag begripliga, vilket leder honom till de stilformer som han arbetar med.   …  Vetenskap och konst utvecklar under århundradens gång ett mänskligt språk i vilket vi kan tala om verklighetens mer avlägsna områden, och de sammanhängande begreppssystemen är på sätt och vis bara olika ord eller ordgrupper i detta språk, precis som de olika konststilarna.” – Werner Heisenberg, Physik und Philosophie, Stuttgart 2007

– i boken ”Varför världen inte finns” av Markus Gabriel, Norstedt 2015

översättning: Jim Jakobsson

– Om vi nu skulle någon gång få för oss att införa skoluniform i våra ateljéer, färgen borde definitivt ligga åt det varma röd-oranga hållet… – Håller ni inte med, att det skulle, på ett nästan osökt sätt(…), kännas rätt så naturligt?

… med konsten kan vi frigöra oss från antagandet att det finns en fastlagd världsordning där vi bara är passiva åskådare.  …  Det normala är att meningen låter föremål framträda,  vilka sedan liksom ställer sig framför meningen och döljer den. Det gäller bokstavligen om synintrycket. De föremål vi ser träder fram för synsinnet och döljer att de ses. Vi ser ju föremål, inte att vi ser dem. Men i de plastiska konsterna synliggörs just våra synvanor, vårt sätt att se föremålen. Motsvarande gäller även för musiken, som lär oss att lyssna uppmärksamt och riktar sig till strukturen i själva vårt hörande. Vi hör inte som i vardagslivet bara ljud, utan erfar samtidigt något om hörandet. På liknande sätt förhåller det sig med måleriet eller filmen  …  Konsten frigör de föremål som den behandlar genom att försätta oss i olika inställningar till dem, inom ramen för ett särskilt meningsfält, skapat just för detta syfte. Konsten rycker ut föremålen ur de meningsfält där de normalt framträder för oss, och där vi förblir omedvetna om hur de framträder.”

”Varför världen inte finns” av Markus Gabriel

Norstedts, 2015, översättning Jim Jakobsson

”Människan vet inte vem hon är. Hon börjar med sökandet. Att vara människa betyder att söka svar på frågan vad människan är. Heidegger formulerade det hela särskilt tillspetsat: ”Självvaron är en fynd som ligger redan i sökandet” För att vi ska kunna söka oss själva måste vi ha förlorat oss själva. Det måste finnas ett avstånd inbyggt i vårt väsen, ett avstånd som vi själva ytterst är.”

Markus Gabriel: ”Varför världen inte finns”, Norstedts, 2015, övers.: Jim Jakobsson